Ladda upp kalenderfil

Mata in en txt fil med den nya kalenderdatan
Formateras enligt följande:
YYYY-MM-DD HH.MM
Rubrik
Text

YYYY-MM-DD HH.MM
Rubrik
Text

För att ta bort en aktivitet skapas en post som inleds med texten:TA BORT
Formateras enligt följande med exakt samma datum och rubrik:
TA BORT
YYYY-MM-DD HH.MM
Rubrik



close
Rävåskyrkan

Menu:

Rävåskyrkan

Aktuellt:

För mer information se kalendern Länk »

Kontakt:

Besöksadress
Badstugatan 39, Karlskoga
Visa på karta

Telefon
0586-503 10

Mobil
Mikael Andersson 0730-53 93 00 (pastor)

Epost
pastor@ravaskyrkan.se

Länkar:

Retreat

Första veckan i maj var jag på en retreat på Smögen. Den ingick i min utbildning och leddes av författaren och retreatledaren Magnus Malm. För er som är lite osäkra på vad en retreat är kan jag berätta att det främst handlar om stillhet, tystnad och bön. Nu finns det olika typer på utformning av en retreat, men jag kan berätta kort om den här.
Den började på söndagskväll och avslutades efter frukost på fredagen. Dagarna inramades av mässa varje morgon kl.8.15, tideböner kl.12, 19.15 och 21.30.
Måndag – onsdag hade Magnus Malm två undervisningspass per dag på ca en timme, kl.9.45 och 15.15. Den här retreaten var framförallt inriktad till personer som arbetar i kyrkan, så de flesta av oss var pastorer eller präster. Bortsett från mässa, tideböner och personliga samtal iakttog vi tystnad från kl.21 på söndagen till efter frukost på fredagen.
Att sitta 24 personer vid fyra matbord och inta alla måltider under tystnad kan upplevas väldigt märkligt om man inte varit med om det tidigare. Har du varit med om det några gånger så upptäcker du att det är ganska skönt. Du behöver tex inte anstränga dig att vara trevlig mot dina bordsgrannar! De flesta är inne i sin egen bubbla och bearbetar undervisning och intryck som man tagit emot under dagarna.
Jag tror inte att den här modellen som jag var på passar alla men jag är ganska övertygad om att alla mår bra av tystnad och stillhet någon gång varje år då man samtidigt får hjälp med att rikta in tankarna på Gud och sitt eget liv.


Mikael Andersson

Fastetiden

Fastetiden har precis börjat och vi har nästan 40 dagar kvar till påsk. Årets initiativ från centralt håll i Equmeniakyrkan med klimatfasta tycker jag är mycket lovvärt. De som är centralt anställda ska under fasteperioden så långt som möjligt avstå från resor och transportme-del som använder fossila bränslen. De utmanar också oss att reflektera över våra matvanor. Här är det en inriktning på mer vegetariskt, eko-logiskt hållbart, svenskt och närpro-ducerat som gäller.
Vi behöver utmanas till konkret handling både när det gäller vår
miljö såväl som livet i stort. Jag har ett favoritcitat från den holländske prästen och teologen Henri Nouwen:”Vi tänker oss inte till ett nytt sätt att leva, vi lever oss till ett nytt sätt att tänka”. Med andra ord hur vi handlar formar vårt sätt att tänka. Att t ex medvetet börja handla ekologiska alternativ kan skapa en god vana av det. För egen del har hustrun utmanat mig till att äta vegetariskt under fastan. Det svåraste blir att avstå korv!
Vågar du prova att avstå något un-der fastan i år?


Mikael Andersson

Tankar inför jul

Ända sedan jag var liten har jag älskat julen med dess olika traditioner. Varje år sedan jag var tolv har jag gjort eget julgodis; kola, knäck, marsipan och fudge. I tonåren hade jag en egen liten gran på mitt rum. Traditionen var att jag arbetade sent på släktens ICA-butik den 23 december. När jag kom hem gjorde jag den årliga storstädningen av mitt rum samtidigt som jag julpyn- tade. På den tiden hade jag en hel låda med mina egna julgranspryd- nader, ljusstakar och tomtar. Ofta höll jag på till kl.2 - 3 på natten och hade sällskap av Bertil Perrolf på radion som nattvandrade mellan husen i Visby och knackade på lite här och där. Någon mer som minns Bertil Perrolf och hans nattvand- ringar i Visby?

Fascinationen över julens olika traditioner har avtagit påtagligt. Jag älskar fortfarande julgodis och atmosfären som skapas av advents- stakar och allt det julröda, men det måste finnas något mer. Min öns- kan och förhoppning för egen del är att fascinationen över det lilla barnet i Betlehem skulle få växa för varje år. Att Guds sätt att handla i historien skulle väcka förundran var gång jag tänker på det. Det att Gud väldigt sällan visar sig i det starka, glamorösa och påkostade utan för det mesta utväljer det som ingen- ting är och visar sig i det enkla och svaga. Det om något är värt att be- grunda och meditera över i juletid.

Mikael Andersson
 

Ny på jobbet

Det var en märklig känsla att komma till Rävåskyrkan en vardag med egen nyckel. Att kunna gå in på egen hand överallt och känna in ”stämningen” i de olika rummen. Att sitta ner i en fåtölj på arbetsrummet för att lite översiktligt börja förbereda nästa helgs gudstjänst. Att komma till vävstugans kaffeträff och bli bjuden på gott kaffe. Alltsammans ganska så annorlunda mot förut. Här har jag under 32 år dagligen gått till mitt bokhandelsarbete och så är det plötsligt något helt annat. Inga öppettider att hålla sig till, ingen växelkassa att hålla koll på och inga böcker att beställa. Jag har trivts mycket bra som bokhandlare även om det många gånger varit tungt både arbetsmässigt och ekonomiskt. Min tro och förhoppning är att jag ska trivas lika bra som pastor även om mycket är annorlunda.

Jag tycker mycket om Equmeniakyrkans vision: ”Vi vill vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen”. Ingen av oss är eller blir färdig på denna sida evigheten. Vi behöver leva i förvandling. Vi behöver hela tiden nya möten med Jesus på olika sätt och min tro är att vi gör det bäst tillsammans. Jag tror också på långsamhetens lov, att saker får ta tid. Vandringen med Jesus är ingen quick-fix, den är ett livsprojekt.

Mikael Andersson
pastor

Tiden är inne

Så har tiden kommit då det är dags för mig att tänka på uppbrott. Under tre år har jag haft förmånen att tjäna som pastor i Rävåskyrkans församling. Fr o m hösten minskar jag min tjänst till 50% och första advent avslutar jag min tjänstgöring för att på heltid bli pensionär. Det gör att jag är oerhört glad över att få växla över till Mikael Andersson som pastor. Vi får en tre månader lång växlingssträcka, eftersom Mikael inte har möjlighet till heltidstjänstgöring under hösten.

I kommande församlingsblad blir det en utförligare presentation av Mikael. Men boka redan nu in söndag 2 september, då vi i gudstjänsten får hälsa honom välkommen i tjänsten i Rävåskyrkan.

Min tanke går till Britt G Hallqvists ord, som vi har i psalm 285:

Det finns djup i Herrens godhet,
och dess gränser ingen ser.
Det finns värme i hans domslut,
mer än någon frihet ger.
Det finns underbar förlossning
i det blod som göts en gång.
Det finns glädje bortom graven
och en framtid full av sång.

Det finns nåd för nya världar,
mycket större än den här,
nya skapelser och tider,
nåd för allt som blir och är.
Gud för uppbrott och förvandling
lär oss glömma bort vårt jag.
Driv oss ut att bygga broar
till en okänd morgondag.

Per Wärmegård

Det finns en väg

Det finns en väg…
Så sjöng Jonas Gardell i Melodifesti-valen. För mig är det en sång som uttrycker vad den kristna tron in-bjuder till: En väg till frihet, liv och gemenskap med honom som själv sa: Jag är vägen, sanningen och livet.
Symbolen för det livet är ett kors. Det ser olika ut. På detta blads framsida finns en vävnad av Kristina Wålsten, Härnösand. Hon uttrycker med sitt kors att vägen leder från det mörka, rädslan, skammen. Det som är människans lott i livet. Vägen leder fram emot honom som möter oss med orden: Du är aldrig ensam mer.


Men korset går inte bara nerifrån och upp. Det är också riktningen uppifrån och ner. Uttrycket att Gud verkligen kom till oss i vår situat-ion. Vi sjunger Olov Hartmans ord:
För att du nedsteg
hit till de plågade,
hit till de dömda,
vet vi att ingen
ensamhet finnes mer
vet vi var Gud är. Psalm 38
Korset har också armar som sträck-er sig utåt. Det handlar om den gemenskap som du inbjuds till i mötet med människor som vill dig väl. Det är vad den kristna försam-lingen vill uttrycka, en gemenskap där du är accepterad och älskad.


Välkommen att dela gemenskapen i Rävåskyrkan!
Per Wärmegård

Bordet i centrum

Juletid är den tid på året då vi verkligen vill samlas omkring ett dukat bord. Vad som måste finnas på julbordet fyller våra diskussioner och om något fattas, så blir det ingen riktig jul.
Men julen handlar inte om bordsgemenskap - utan gudsgemenskap. Gud vill gemenskap med människan och blir människa i Jesus. Det lilla barnet som föds i enkelheten är Gud själv. Ett barn har fötts, en son är oss given. Jes 9:6
Bordet på församlingsbladets framsida är det bord där nattvarden dukas upp. Nattvard, som är vårt konkreta mottagande av Jesus Kristus i våra liv. Nattvard, som är Guds tecken på rättvisa och gemenskap med alla. I nattvarden smakar vi den framtid de fattiga hoppas, tid då murar ska falla.
Sånger o Psalmer 427
Bordets duk har i höst framställts av Anne-Britt Skagerstrand. Ett fint hantverk från församlingens väv-stuga.


Välkommen att ta del av de samlingar vi presenterar i detta blad. Låt julens budskap möta dig och inspirera dig till att själv erbjuda gemenskap med den som kan känna sig ensam, fattig, utanför.
Vi kommer under december och januari på ett speciellt sätt aktualisera den gemenskap vi delar i vår värld genom Equmeniakyrkans internationella mission.

Per Wärmegård

Bara en trasa…

I Rävåskyrkan kommer vi att ha en utställningsvecka med trasmattor. En trasmatta kan bli ett konstverk som har formats av det som vi andra kasserat. Det som inte längre är användbart blir till det finaste konst- och bruksföremål. Det gör att en trasmatta också är fylld av minnen och känslor.
Välkommen 30 september - 5 oktober att se de mattor Kristina Wålsten gjort .


Bara en trasa säger vi alltför lätt om de kläder vi har på oss. Slit- och slängmentaliteten finns utbredd då vi så lätt kan köpa nytt nuförtiden. Det trasiga ska ersättas med nytt. Risken är att vi ser så på människan också. Den trasighet vi kan uppleva hos oss själva kan undervärdera oss och göra att vi inte ser rikedomen i att vara människa. Än värre om vi börjar bedöma andra utifrån samma måttstock, så att vissa människor väljs bort och bedöms vara värdelösa.
Den tro vi delar är att Gud har skapat oss till liv och gemenskap. Ett liv fyllt med möjligheter och utmaningar. Gud ser värdet i varje människa och kan hjälpa oss att se på varje människa med kärlek.


Jag tror på en Gud
som är helig och varm,
som ger kampglöd och identitet.
En helande Gud
som gör trasigt till helt,
som stärker till medvetenhet.
Psalmer & Sånger 837


Per Wärmegård