Ladda upp kalenderfil

Mata in en txt fil med den nya kalenderdatan
Formateras enligt följande:
YYYY-MM-DD HH.MM
Rubrik
Text

YYYY-MM-DD HH.MM
Rubrik
Text

För att ta bort en aktivitet skapas en post som inleds med texten:TA BORT
Formateras enligt följande med exakt samma datum och rubrik:
TA BORT
YYYY-MM-DD HH.MM
Rubrik



close
Rävåskyrkan

Menu:

Rävåskyrkan

Aktuellt:

För mer information se kalendern Länk »

Kontakt:

Besöksadress
Badstugatan 39, Karlskoga
Visa på karta

Telefon
0586-503 10

Mobil
Mikael Andersson 0730-53 93 00 (pastor)

Epost
pastor@ravaskyrkan.se

Länkar:

Tankar inför jul

Ända sedan jag var liten har jag älskat julen med dess olika traditioner. Varje år sedan jag var tolv har jag gjort eget julgodis; kola, knäck, marsipan och fudge. I tonåren hade jag en egen liten gran på mitt rum. Traditionen var att jag arbetade sent på släktens ICA-butik den 23 december. När jag kom hem gjorde jag den årliga storstädningen av mitt rum samtidigt som jag julpyn- tade. På den tiden hade jag en hel låda med mina egna julgranspryd- nader, ljusstakar och tomtar. Ofta höll jag på till kl.2 - 3 på natten och hade sällskap av Bertil Perrolf på radion som nattvandrade mellan husen i Visby och knackade på lite här och där. Någon mer som minns Bertil Perrolf och hans nattvand- ringar i Visby?

Fascinationen över julens olika traditioner har avtagit påtagligt. Jag älskar fortfarande julgodis och atmosfären som skapas av advents- stakar och allt det julröda, men det måste finnas något mer. Min öns- kan och förhoppning för egen del är att fascinationen över det lilla barnet i Betlehem skulle få växa för varje år. Att Guds sätt att handla i historien skulle väcka förundran var gång jag tänker på det. Det att Gud väldigt sällan visar sig i det starka, glamorösa och påkostade utan för det mesta utväljer det som ingen- ting är och visar sig i det enkla och svaga. Det om något är värt att be- grunda och meditera över i juletid.

Mikael Andersson

Ny på jobbet

Det var en märklig känsla att komma till Rävåskyrkan en vardag med egen nyckel. Att kunna gå in på egen hand överallt och känna in ”stämningen” i de olika rummen. Att sitta ner i en fåtölj på arbetsrummet för att lite översiktligt börja förbereda nästa helgs gudstjänst. Att komma till vävstugans kaffeträff och bli bjuden på gott kaffe. Alltsammans ganska så annorlunda mot förut. Här har jag under 32 år dagligen gått till mitt bokhandelsarbete och så är det plötsligt något helt annat. Inga öppettider att hålla sig till, ingen växelkassa att hålla koll på och inga böcker att beställa. Jag har trivts mycket bra som bokhandlare även om det många gånger varit tungt både arbetsmässigt och ekonomiskt. Min tro och förhoppning är att jag ska trivas lika bra som pastor även om mycket är annorlunda.

Jag tycker mycket om Equmeniakyrkans vision: ”Vi vill vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen”. Ingen av oss är eller blir färdig på denna sida evigheten. Vi behöver leva i förvandling. Vi behöver hela tiden nya möten med Jesus på olika sätt och min tro är att vi gör det bäst tillsammans. Jag tror också på långsamhetens lov, att saker får ta tid. Vandringen med Jesus är ingen quick-fix, den är ett livsprojekt.

Mikael Andersson
pastor

Tiden är inne

Så har tiden kommit då det är dags för mig att tänka på uppbrott. Under tre år har jag haft förmånen att tjäna som pastor i Rävåskyrkans församling. Fr o m hösten minskar jag min tjänst till 50% och första advent avslutar jag min tjänstgöring för att på heltid bli pensionär. Det gör att jag är oerhört glad över att få växla över till Mikael Andersson som pastor. Vi får en tre månader lång växlingssträcka, eftersom Mikael inte har möjlighet till heltidstjänstgöring under hösten.

I kommande församlingsblad blir det en utförligare presentation av Mikael. Men boka redan nu in söndag 2 september, då vi i gudstjänsten får hälsa honom välkommen i tjänsten i Rävåskyrkan.

Min tanke går till Britt G Hallqvists ord, som vi har i psalm 285:

Det finns djup i Herrens godhet,
och dess gränser ingen ser.
Det finns värme i hans domslut,
mer än någon frihet ger.
Det finns underbar förlossning
i det blod som göts en gång.
Det finns glädje bortom graven
och en framtid full av sång.

Det finns nåd för nya världar,
mycket större än den här,
nya skapelser och tider,
nåd för allt som blir och är.
Gud för uppbrott och förvandling
lär oss glömma bort vårt jag.
Driv oss ut att bygga broar
till en okänd morgondag.

Per Wärmegård

Det finns en väg

Det finns en väg…
Så sjöng Jonas Gardell i Melodifesti-valen. För mig är det en sång som uttrycker vad den kristna tron in-bjuder till: En väg till frihet, liv och gemenskap med honom som själv sa: Jag är vägen, sanningen och livet.
Symbolen för det livet är ett kors. Det ser olika ut. På detta blads framsida finns en vävnad av Kristina Wålsten, Härnösand. Hon uttrycker med sitt kors att vägen leder från det mörka, rädslan, skammen. Det som är människans lott i livet. Vägen leder fram emot honom som möter oss med orden: Du är aldrig ensam mer.


Men korset går inte bara nerifrån och upp. Det är också riktningen uppifrån och ner. Uttrycket att Gud verkligen kom till oss i vår situat-ion. Vi sjunger Olov Hartmans ord:
För att du nedsteg
hit till de plågade,
hit till de dömda,
vet vi att ingen
ensamhet finnes mer
vet vi var Gud är. Psalm 38
Korset har också armar som sträck-er sig utåt. Det handlar om den gemenskap som du inbjuds till i mötet med människor som vill dig väl. Det är vad den kristna försam-lingen vill uttrycka, en gemenskap där du är accepterad och älskad.


Välkommen att dela gemenskapen i Rävåskyrkan!
Per Wärmegård

Bordet i centrum

Juletid är den tid på året då vi verkligen vill samlas omkring ett dukat bord. Vad som måste finnas på julbordet fyller våra diskussioner och om något fattas, så blir det ingen riktig jul.
Men julen handlar inte om bordsgemenskap - utan gudsgemenskap. Gud vill gemenskap med människan och blir människa i Jesus. Det lilla barnet som föds i enkelheten är Gud själv. Ett barn har fötts, en son är oss given. Jes 9:6
Bordet på församlingsbladets framsida är det bord där nattvarden dukas upp. Nattvard, som är vårt konkreta mottagande av Jesus Kristus i våra liv. Nattvard, som är Guds tecken på rättvisa och gemenskap med alla. I nattvarden smakar vi den framtid de fattiga hoppas, tid då murar ska falla.
Sånger o Psalmer 427
Bordets duk har i höst framställts av Anne-Britt Skagerstrand. Ett fint hantverk från församlingens väv-stuga.


Välkommen att ta del av de samlingar vi presenterar i detta blad. Låt julens budskap möta dig och inspirera dig till att själv erbjuda gemenskap med den som kan känna sig ensam, fattig, utanför.
Vi kommer under december och januari på ett speciellt sätt aktualisera den gemenskap vi delar i vår värld genom Equmeniakyrkans internationella mission.

Per Wärmegård

Bara en trasa…

I Rävåskyrkan kommer vi att ha en utställningsvecka med trasmattor. En trasmatta kan bli ett konstverk som har formats av det som vi andra kasserat. Det som inte längre är användbart blir till det finaste konst- och bruksföremål. Det gör att en trasmatta också är fylld av minnen och känslor.
Välkommen 30 september - 5 oktober att se de mattor Kristina Wålsten gjort .


Bara en trasa säger vi alltför lätt om de kläder vi har på oss. Slit- och slängmentaliteten finns utbredd då vi så lätt kan köpa nytt nuförtiden. Det trasiga ska ersättas med nytt. Risken är att vi ser så på människan också. Den trasighet vi kan uppleva hos oss själva kan undervärdera oss och göra att vi inte ser rikedomen i att vara människa. Än värre om vi börjar bedöma andra utifrån samma måttstock, så att vissa människor väljs bort och bedöms vara värdelösa.
Den tro vi delar är att Gud har skapat oss till liv och gemenskap. Ett liv fyllt med möjligheter och utmaningar. Gud ser värdet i varje människa och kan hjälpa oss att se på varje människa med kärlek.


Jag tror på en Gud
som är helig och varm,
som ger kampglöd och identitet.
En helande Gud
som gör trasigt till helt,
som stärker till medvetenhet.
Psalmer & Sånger 837


Per Wärmegård

Att vara ny i församlingen.

Jag är född och uppväxt i Danmark under brinnande världskrig. Min mamma såg till att vi syskon skulle gå till söndagsskolan. Där talade de om att man fångat en man som skulle spikas fast på ett kors, vilket satte djupa spår i mitt sinne. Det var också i min barndom jag lärde mig att be Fader vår. Den bönen har sedan funnits med mig nästan alltid. Min tro på Gud har inte alltid varit stark. Det är många gånger jag fallit i tvivel. I samband med att jag 2014 fick en allvarlig cancer fann jag tröst genom att be till Gud. Genom vänner kom jag närmare Gud, vilket väckte min inre längtan att försöka leva efter Herrens bud.

Kajsa och jag är glada över det fina
mottagandet vi fått i Rävåskyrkan. Vi har verkligen känt oss välkomna i församlingen. De olika gudstjänster och andra sammankomster vi hittills deltagit i har varit underbara och trivsamma. Gemenskapen känns nära och vi känner oss verkli-gen välkomna.
Jag är tacksam mot Herren att han visat mig vägen till Rävåskyrkan och dess församling. Vi hoppas vårt engagemang ska få hålla i sig så vi kan få bidra med vad vi kan till församlingen. Kära vänner. Hjälp oss att be för varandra.
Kajsa & Jörn Andersen

A O

A och O. I en synonymordbok heter det att det uttrycker det viktigaste, det väsentliga.  Uttrycket kommer från Jesu ord enligt Upp 22:13:  
”Jag är A och O, den förste och den
siste, början och slutet.”
 
Det ger många associationer. Vi står i skeenden där saker inleds och avslutas. I vår församling har vi nu tvingats avsluta engagemanget med språkcafé då våra asylsökande vänner flyttats till andra orter.  
 
A och O påminner samtidigt om att vi i höst kommer att inleda en Alpha-kurs tillsammans med övriga församlingar i Karlskoga. Det är början på något nytt.
 
Jesus Kristus är densamme, igår, idag och i evighet. När förändringar sker omkring oss får vi ha hoppet att Han är evig och av evighet.
 
Vi står inför påsktiden och blir påminda om att den Uppståndne vill möta oss och ge oss livet.

Må Gud välsigna oss alla i vårtiden.
 
Per Wärmegård