Ladda upp kalenderfil

Mata in en txt fil med den nya kalenderdatan
Formateras enligt följande:
YYYY-MM-DD HH.MM
Rubrik
Text

YYYY-MM-DD HH.MM
Rubrik
Text

För att ta bort en aktivitet skapas en post som inleds med texten:TA BORT
Formateras enligt följande med exakt samma datum och rubrik:
TA BORT
YYYY-MM-DD HH.MM
Rubrik



close
Rävåskyrkan

Menu:

Rävåskyrkan

Aktuellt:

För mer information se kalendern Länk »

Kontakt:

Besöksadress
Badstugatan 39, Karlskoga
Visa på karta

Telefon
0586-503 10

Mobil
Mikael Andersson 0730-53 93 00 (pastor)

Epost
pastor@ravaskyrkan.se

Länkar:

Borttagna restriktioner

och ett Sverige som öppnar upp igen. De orden är ljuv musik i mångas öron. För kyrkorna i Sverige innebär det också nya tider. Nu kan vi äntligen börja planera framåt med större tillförsikt igen. Men det är ändå bra om vi fortsatt är lite försiktiga och varsamma i kontakten med varandra. Att restriktionerna är borta är inte detsamma som att coronaviruset försvann över en natt.
Det ger extra energi att se fram emot en vår då saker och ting normaliseras! Bara det att vi kan mötas och fira gudstjänst är en stor glädje. Kom ihåg att från den 8 november 2020 till och med den 30 maj 2021 firade vi inga fysiska gudstjänster, bara några enstaka inspelade gudstjänster.
Två saker från vårens program jag särskilt vill uppmärksamma är besöket av författaren Vibeke Olsson den 2-3 april. På lördagen berättar hon om frikyrko- och arbetarrörelsens framväxt på 1800-talet som hon skildrar i en romanserie i sågverksmiljö, och på söndagen predikar hon i gudstjänsten.
Lördagen den 21 maj blir det Vårmarknad i Rävåskyrkan. Initiativtagarna tyckte det var dags med en marknad redan nu på våren eftersom den traditionella höstmarknaden blivit inställd två år i rad p g a pandemin.
Jag avslutar med några tänkvärda ord från Hebréerbrevets författare:
”Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar.” Hebr.10:24
Mikael Andersson

Uppvärming

Avslutningen av november har varit ovanligt kall. I morse (30/11) hade vi 14 minusgrader på vår termometer i Lindbacka. Ibland kan man inte låta bli att fundera på det här med klimatförändringar och uppvärmningen…

Hur är det med uppvärmningen i våra egna liv? Värmer vi oss i Guds närhet? Första advent predikade jag om hur Jesus söker kontakt, hur han står vid dörr och bultar. Jag inser att det lätt blir floskler när vi talar om att ”släppa in Jesus i våra liv” eller att ”öppna vårt hjärtas dörr för Jesus”. Men bakom dessa kanske till synes förenklade, lite flåshurtiga uppmaningar finns en verklighet att ta på allvar. Camilla Lif skriver i sin bok ”Vad vill du mig idag Gud?” att vår relation till Gud är något vi behöver arbeta på, det är inget som går med automatik. Det har jag också betonat i mina predikningar. Men jag har också sagt att det är något vi gör tillsammans. Att hitta några nära vänner som vi kan bryta och bolla vår gudsvandring med är guld värt och nästan en nödvändighet om vi ska komma vidare, växa och mogna. Vi behöver både vägledande förmaningar likaväl som uppmuntrande tillrop.

Låt oss denna advent och jul värmas av att Gud söker kontakt. Det är vårt hopp och vår glädje att Gud har blivit människa. Att Gud kommer möter oss genom barnet i stallet visar på närhet, värme och enkelhet och det är så Gud vill leva med oss.

Mikael Andersson

Att bära frukt

Frukt är ett ofta förekommande ord både i Gamla och Nya Testamentet. Jesus talar vid flera tillfällen om vikten av att bära god frukt. Han varnar samtidigt för dålig frukt. Så här säger han i Luk. 6:43-45: ”Ett bra träd bär aldrig usel frukt, inte heller bär ett uselt träd bra frukt. Varje träd känns igen på sin frukt. Man plockar inte fikon på tistlar eller druvor på törnbuskar. En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt onda förråd. Hennes mun säger vad hjärtat är fullt av.”
Att bära god frukt handlar om att förbli i Jesus, Joh.15:4: ” Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte sitter kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det om ni inte är kvar i mig.” För att bära god frukt är vi beroende av Jesus och, vill jag tillägga, av varandra. Som lemmar i samma kropp får vi uppmuntra, förmana och hjälpa varandra till att mogna till större likhet med Jesus.
Alla känner vi oss säkert misslyckade som människor och kristna lite då och då. Faran är att vi då har större benägenhet att ta till oss varningarna i Jesus ord om usla träd och dålig frukt. Då behöver vi läsa liknelsen om fikonträdet i Luk.13:6-9 ” En man hade ett fikonträd i sin vin-
gård, och han kom för att se om det fanns någon frukt på det men hittade ingen. Då sade han till sin trädgårdsmästare: ’I tre år har jag kommit och letat ef-ter frukt på det här trädet utan att hitta någon. Hugg bort det! Varför skall det ta upp mark till ingen nytta?’ Han svarade: ’Herre, låt det stå kvar ett år till, så skall jag gräva runt det och gödsla. Kanske bär det frukt nästa år. Om inte, kan du hugga bort det.” För mig är det liknelsen om den uthållige trädgårdsmästaren. Det är Jesus som aldrig ger upp om oss.

Mikael Andersson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Coronafunderingar

I lite drygt sex månader har någon form av undantagstillstånd rått i vår värld, i vårt land och även i vår församling. Den sista gudstjänsten i kyrkan under vårterminen hade vi den 22 mars, därefter stängde vi ner allt.
Tack och lov hade vi Espenäs att tillgå! Redan den 8 april kl.14 samlades vi där till den första onsdagsträffen. Dessa träffar fortsätter vi nu på torsdagar i Rävåskyrkan. När sedan sommaren kom så började vi fira gudstjänst genom att ha friluftsmöte varje söndag på Espenäs. Nästan hela tiden höll sig besökarantalet mellan 40 och 50 personer. Vid några enstaka tillfällen fick några skickas hem när vi blev för många. Vilken välsignelse att vi mitt i denna märkliga tid ändå har haft möjligheten att träffas med stor regelbundenhet.
Det har skrivits många spaltmeter i den kristna pressen om den digitala utvecklingen inom kyrkan under coronatiden. De som skrivit har förundrats över kreativiteten och den starka viljan att göra det möjligt för så många som möjligt att ”gå på gudstjänst” trots stängda kyrkor. Många har lovordat möjligheten att bättre kunna nå ut till dem som vanligtvis inte går till kyrkan. Naturligtvis får vi vara tacksamma för de tekniska lösningar som gjort detta möjligt. Det har absolut varit en stor välsignelse för många. Men….
Med risk att bli sedd som en gammal teknikfientlig stofil så har jag ändå några invändningar. Jag tycker det är en fara när vi oreflekterat tar till oss alla nya tekniska landvinningar. Ett konkret exempel är den smarta telefonen som fått många av oss i sitt våld. Den är helt klart beroendeframkallande. Min tanke går då till Paulus ord i Första Korinthierbrevet 6:12: ”Allt är tillåtet för mig – men ingenting får ta makten över mig.”.
När det gäller digitaliseringen av kyrkans gudstjänster så är det två saker som oroar mig. För det första att vi så förblindas av tekniken och dess möjligheter att vi inte ser dess avigsidor. Risken är stor att tekniken tar makten över oss. Den andra invändningen är den viktigaste för mig och det är att tekniken skapar distans istället för närhet. Församlingen i sitt innersta väsen är relationer, närhet och kroppslighet. Det kan inte tekniken förmedla på ett fullgott sätt. Därför är jag så tacksam för att vi haft Espenäs i sommar! Tacksam också för att vi kommit igång med gudstjänster och några andra samlingar i kyrkan under hösten.


Mikael Andersson